Väldigt tidigt imorse/sent igårkväll, närmare bestämt 02.00 så hämtades vi upp av vår chaufför som skulle ta oss till vulkanen Batur. Med tanke på att vi bor mitt på bargatan så var vi tvungna att gå en bit bort för att komma till bilen annars skulle vi fått köa i sisådär 100 år för att ens kunna lämna vår gata.
Resan skulle iaf dit ta 2.40 h men eftersom chauffören körde som en galning så var vi där en bra stund innan. Såg absolut ingenting i mörkret, däremot kändes det betydligt mer. Var rena bergodalbanan halva biten. Vi slängdes runt där bak medan bilen lät som om den skulle ge upp vilken minut som helst men fram kom vi tillslut.

Mötte upp vår guide som hade en ganska skön brytning redan som
det var och på det så hade han typ överbett så det var ganska jättesvårt att ens förstå vad han sa när "standard frågorna" dök upp. Lite små jobbigt och stelt men det var rätt så omöjligt.
Hursomhelst så var han annars trevlig och hjälpsam. Hoppade fram och tillbaka mellan oss och skulle hjälpa oss ta oss upp och ner för vulkanen. Första halvan var helt okej, påminde om "vanlig" terräng men andra halvan (ca 1h) var sjukt brant. Kändes som vi gick 90 grader rakt upp.
Vulkanen hade bildat små och stora stenar vilken man ibland kunde använda som fäste när man gick men det små skulle jag beskriva som större gruskorn. Fanns inget fäste alls utan man slirade bara runt. Fick verkligen koncentrera sig hur och vart man gick. Brant och grus är inte den bästa kombinationen...
Efter en hel del krigande (Malin var gruppens starkaste krigare) kom vi tillslut upp, men om man fick slita för det. Väl uppe på toppen var det fruktansvärt kallt. Från att ha svettats 10 L till blåst högt upp i luften kl 05.30 så blev alla snabbt kalla men utsikten var fantastisk. På andra sidan var två andra vulkaner och framför dem var det Balis störta sjö och runt om lyste små "byar" upp. Otroligt vackert!

Det började ljusna snabbt och vid 06.00 såg vi hur solen bit för bit visade sig bakom ena vulkanen. Det kändes helt magiskt. Har aldrig sett en soluppgång för det första men att få se det så tydligt, obeskrivligt. Dock vände "vädret" där uppe fasansfullt snabbt. På 1 min var det moln överallt och då såg ingenting sen helt plötsligt blev det klart igen.

Bodde även en del apor där också som var vänliga och gillade att bli matade med banan och få dricka vatten från vattenflaskor. Dessutom gav vulkanen ifrån sig varm rökt från vissa delar av berget där vi alla stod och värmde våra iskalla händer. Om du blåste på röken så bildades 100 gånger så mycket rök. Rätt coolt.

Äventyret ner var både lättare och svårare. Rena döden med tanke på lutningen och "rull gruset" men lättare konditionmässigt. Ingen ramlade iallafall märkligt nog, höll på men klarade oss.
Vi alla tre var helt utpumpade på hemresan så särskilt sociala var vi inte.

Som belöning åt vi på Flap Jaks vilket är ett ställe där de inriktat sig på pannkakor och gelsto. Sockerbomb delux men det kände vi oss förtjänta av efter all motion.

Imorgon börjar vår första dyklektion, ska bli spännande men lite nervöst. Cross your fingers and hope for the best!

Cheers!

[Bild]

 

Andy

15 oktober 2015 13:41

Häftig upplevelse låter det som. :-)

http://resa.postach.io

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Skulle inte påstå att vi vart särskilt duktiga på att hålla igång det här på senare tid... Allt för upptagna helt enkelt ;) Efter phu quoc tog vi vårt pickpack och åkte till Mekong Delta, där de är kända för sin "River market". Hamnade på ett litet g...

Hallå där hemma vi befinner oss just nu på ön Phu quoc som är längst ner i Vietnamn och väldigt nära till Cambodja (från norra delen av ön kan man se Kambodja) efter en 12 timmars resa med både sov buss och båt kom vi fram, otroligt trötta och slitna...

Tjabba bloggen! De var ett tag sen jag(Malin) bloggade pga att jag tappade min kära iPhone i toaletten när vi va på Gili air och den total dog! Jag försökte stoppa den i ris men det fungerade inte så när vi kom tillbaks till Bali så köpte jag en bill...

Nu är vi i El nido som ligger norrut på ön Palawan. Mötte även upp Arne på vägen och därmed är vi nu fyra resande själar. Var tvungen att ta en 5,5 timmars nattbuss från flygplatsen till El nido vilket inte var det mest bekväma jag upplevt men sparad...