Nu är vi i El nido som ligger norrut på ön Palawan. Mötte även upp Arne på vägen och därmed är vi nu fyra resande själar. Var tvungen att ta en 5,5 timmars nattbuss från flygplatsen till El nido vilket inte var det mest bekväma jag upplevt men sparade iaf en natt. Kom fram vid 3 på natten och hade då inget boende utan tänkte vara lite sporadiska och var lite väl naiva kanske. Hittade tillslut ett hem till ett överkomligt pris för den natten och checkade ut dan efter. Började googla på hostels i El nido men allt var fullbokat och även många hotell och annat. Slutade med att vi vandrade runt och letade efter något ställe att bo på. Hittade ett hotell för 2 nätter och sedan ett hostel resterande dagar. Lite tur är alltid bra!

Har vart på två olika stränder, en som vi paddlade ut till och den andra åkte vi tricycle ut till. Båda var väldigt fina på sina egna sätt men hade fruktansvärt mycket sandflugor.

Igår åkte vi på en laguntur som innehöll 5 stopp på väldigt fina platser. Allt från små laguner till strosa och "hemliga" etc. Hade tur med vädret också så det var ett stort plus. Allt blir så mycket vackrare då.
Var helt färdiga i slutet, 5 stopp tar på krafterna och alla somnade på den sista stranden.

Igår var även den 26 nov, innebär full moon party. Jag och Malin antog utmaningen trots förkylnings symtom och mötte även upp Malins vän från vårt hostel i Manila.
Vi 3 hade verkligen ingen aning om vart det låg, hur man kom dit eller hur mycket det kostade. Virrade runt lite i stan och frågade lokalbor som inte förstod vad vi menade eller sa. Tillslut drog vi en liten chansning och tog en tricycle till det stället som de nämnde. Där fanns det en liten bar på en resort med en del äldre människor runt. Efter några minuter ifrågasatte vi oss till om detta verkligen var rätt ställe. Sen ser vi hur folk vadar ut i vattnet till båtarna 10 m ut. Ingen vill bli blöt så kläder åkte av och togs med i handen, så pass djupt var det.

Vi gjorde ännu en chansning och köpte en biljett vid 23.30 tiden. Tog oss till båten med vatten upp till naveln och var rätt så blöta resten av kvällen. Men det var så värt det! Baren låg på en liten öde strand någonstans ca 20 min ifrån "fastlandet". Var såklart tvungna att hoppa i igen för att komma till stranden. Blöt igen.

Inte allt för mycket folk men väldigt roligt och trevligt. Mötte folk från lite alla möjliga ställen på jorden. Dyra drinkar ca 20 kr, men behövdes inte många dock. Här borta dricker man Rom och Cola. Börjar vänja sig antar jag.
Efter att ha legat på stranden ett bra tag med några andra i väntan på båten var vi denna gång tvugna att gå ut 20 m i vattnet för att det var så "grunt". Trodde att vi skulle drunkna där ett tag. Var en fruktansvärd botten bestående av bara gamla rev och stora vassa stenar. Tror ingen klarade sig undan skärsår och blod lite här och var. Gick bokstavligt talat in i dem så stora var de.

Kom tillbaka till hostelet vid 6 och försökte va så diskreta som möjligt men tror vi väckte de flesta.. In i duschen för att få tillbaka värmen i kroppen och sen sova.

Vart ett nattligt äventyr men otroligt kul och så värt det!

Imorgon väntar ännu en tur, 5 nya stopp men det ska bli kul. Åker sedan på söndag tillbaka till Manila för att sedan ta flyget över till Vietnam.

Ha så kul i kylan!

[Bild]

[Bild]

[Bild]

Gör ett nytt försök med resterande bilder inom en snar framtid, håll ut!!!

Hellu!
I morgon avslutas våran vistelse på paradis ön boracay, vi har spenderat ca en vecka här!
Tanken var att vi skulle ha rest vidare i torsdags men eftersom Mr Obama var på besök så var i princip alla inrikesflyg inställda så då tänkte vi att vi stannar en natt till och åker på fredag istället, det ända problemet var att alla flyg på fredagen var fullbokade så lördag vart det till slut. Men det finns ju värre ställen att vara det på än i paradiset!

Imorgon bär flyget av till huvudstaden Manila där vi får lov att stanna en natt innan vi förhoppningsvis kan ta ett flyg typ puerto princessa och sedan därifrån en 6 timmars bilresa upp till el nido. Jag tror inte att någon utav oss är så jätte taggade på den hör resan men från vad vi har hört om stället så kommer det nig vara värt det!

Boracay är underbart! Inte nog med att vi bor 40sekunder från en av världens top 10 finaste strönder utan vi har träffat så många underbara människor!
Vårt hostel är underbart och alla håller ihop, dessutom har dom pasta night 2 ggr/v vilket innebär gratis mat och live musik, ytters trevligt!

Andra kvällen här så träffade Maria och Malin två as sköna killar som vi har hängt med, dom tog oss bla till ett ställe som heter spider house vilket är både ett hostel och en resturang som ligger väldigt långt upp i norr på ön, ca 30 min strand promenad plus lite bergsklättring-men wow vilket ställe, därifrån har man de absolut bästa platserna för solnedgång, man kan bada och dessutom väldigt bra mat! Så där hängde vi två eftermiddagar!

Utöver det så har det varit strand och bar häng som stått på schemat!
Och igår så mötte vi upp ett par svenskar Martina och Elsa. Martina är min (Martinas) systers pappas frus dotter! Lite långsökt men vi hade det så trevligt och tog självklart med dom till spider house, och sen vankades det utgång på kvällen!

Försöker slänga in ett par bilder som ni kan dregla lite över!

Berget som man måste gå runt/igenom för att komma till spider house

[Bild]

[Bild]

[Bild]

Propeller plan...

[Bild]

I Måndags förmiddag tog vi en taxi ner till hamnen för att sedan hoppa på båten till bohol, båten tog ca 1,5 timme.
Väl framme i bohol hittade vi en taxi och skulle bege oss mot vårt hotell som ligger på halvön (?) panglao, resan tog ca 30 min och när bilen stannade utanför den stänga grinden fick han tuta ett antal gånger innan någon kom ut och berättade för oss att det var stängt!?!
Otroligt förvånade så frågade vi hur det kunde komma sig eftersom vi hade kunnat boka och dessutom var alla tre nätter redan betalda!
Hon förklarade då att det är deras fel eftersom dom inte hade meddelat hotels.com om att de hade stängt.
Hon sa att hon hade en lösning då hennes chef har en villa som man kan hyra men då skulle vi behöva betala 4000 peso extra vilket är lite över 700kr för att få stanna där en natt! Vi förklarade då att vi har betalt för tre nätter och vi vill inte betala något mer.... Efter några om och men tog hon mitt namn och sa att dom skulle betala tillbaka pengarna via hotels (vilket inte har skett än)

Tur var så visste våran chaufför ett annat boende för ett bra pris så han körde oss dit!
Det Var en helt nybyggd och jättemysig resort, vid den finaste stranden som jag har sett! Det ända lilla problemet som var var att det var mitt ute i ingenstans fanns några restauranger som låg på de bervid liggande resorterna och en mini mart ca 10 min bort med det var allt! Så hur fint det än var så kände vi att vi ville komma till ett ställe där det var lite mera liv.

Vi hade hört om en grotta som skulle vara väldigt fin som låg i panglao så vi tänkte att vi skulle passa på att se den innan vi åkte vidare, efter ett samtal med receptionisten så bokade hon en taxi till oss för ett bra pris och han skulle hämta upp oss kl 11 på förmiddagen nästkommande dag!

Morgonen kom och efter frukosten när vi var mitt uppe i allt packande så kom en från receptionen och meddelade att våran skjuts var här, när vi kom fram till infarten och såg vad som måste vara våran "taxi" fick oss alla att bli lite nervösa! Det var nämligen en mope som dom hade satt på ett skal med sittplatser i, otroligt liten och lite halv skruttig. Men det var bara att hopp in och se glad ut!
Framme vi grottorna betalade vi inträde och gick ner, och såg något vi inte alls hade förväntat oss... Den var otroligt liten, väldigt färglös och det var allt, vi misstänkte att man måste vara där vid en speciell tidpunkt för att se den färgglada sidan av grottan vilket vi var helt omedvetna om... Så efter 10-15 min kände vi oss klara och åkte tillbaka till hotellet för att hämta våra väskor och sedan bege oss mot den lite livligare sidan av ön närmare sagt alona Beach!

Här är det jätte mysigt, stor strand , turister och ett stort utbud av barer och restauranger.
Första kvällen träffade vi ett par danskar, en norsk och en svensk som vi hängde med. Svensken och norskan rekommenderade en sipline som ligger här på ön som är en av Filippinernas längsta och eftersom vi ändå hade planerat att se chockolate hills nästkommande dag så passade vi på att ta det på samma gång!
Det var vi väldigt glada över att vi gjorde! Det var otroligt kul och en underbar utsikt! Och sen åkte vi vidare till chockolate hills som vid denna tid på året var gröna eftersom det är i slutet av regnperioden just nu men det var ändå väldigt fint! Och det var säkert flera hundra av dem, dem fortsatte ända bort till horisonten!

Imorgon tar vi färjan tillbaka till cebu för att sedan ta flyget till en ö där vi kan ta yttligare en färja till den lilla ön boracay! Så önska oss lycka till! Jag hoppas flyget går som det ska, att vårt boende är öppet och att vi hamnar på en bra strand!


Första stranden! Var som ett vykort!

Den lilla grottan

Våran såkallade taxi

Chockolate hills

Rubriken är en ganska bra beskrivning på hur resan fortsatte. Planet var ca 40 min försenat men vi kunde inte påverka någonting så stressen och paniken fick vi gott och väl svälja. När vi äntligen landade i KL så hade vi 2 h på oss att göra vårt byte. Hade en jäklans tur när våra väskor var de första på bandet. Därefter gick vi med raska steg till incheckningsdisken och fick chockbeskedet om att vi inte kunde checka in utan att ha en utresebiljett...
Nu var stressen igång igen. Så snabbt som möjligt försökte vi hitta ett flyg ut ur landet och köpte till den ombokningsbara funktionen. Lite svårt där och då att veta exakt hur länge vi kommer och vill stanna då vi har 2 länder till att besöka.
Med 10 min kvar innan incheckningen stängde så hann vi fullfölja allt. Efter den studens press så kunde vi äntligen slappna av en aning.

Klockan var ca 3 när vi efter många om och men äntligen nådde vårt mål. Tog taxi till det hostel som vi bokat och fick av den chauffören se en girig negativ sida av Filippinerna. Kostnaden för taxin skulle vara 500. Gav honom 1000 då det var det minsta vi hade. Han säger att han inte har någon växel och håller kvar 1000 lappen i handen men menar att vi kanske kan ge det som drix... Vi vägrar.
Martina går iväg och försöker växla i någon närliggande "butik", observera klockan är 4 på natten, medan jag och Malin väntar bakom bilen.
Den unga chauffören går sedan in i bilens förarsäte och sitter där några min som om han tänkte dra men vi står bakom så han kan inte fly och runtom är en betong vägg.
Ett mycket skumt beteende var det iaf. Martina kommer tillbaka men har inte lyckats växla. Vi går till förarsätet och har ingen aning hur vi ska lösa detta. Med tanke på hans konstiga beteende så ber vi om att få tillbaka våra pengar och att vi kanske kan åka någonstans för växel men han total nekar att han har sedeln utan säger att han gav tillbaka den till mig.
Det var rena lögnen. Vi konfronterar honom och säger att vi vet att han ljuger men han blå nekar och låtsas leta i bilen och i sina fickor.
Vi vet inte riktigt vad vi ska göra. Ingen är där och vi kan inte bevisa för någon hur mycket vi tog ut. Han är rätt irriterad och ringer två samtal till någon och efter 10 min frustration så hittar han helt plötsligt växel (mycket) i sin väska och ger oss den med en irriterad suck.
Detta var bara pricken över i:et.

Dagen efter spenderade vi i Cebu city och åkte deras lokal "minibuss" liknande sak som man hoppar på och av när som helst. Knacka bara i taket så stannar chauffören direkt. Mycket smidigt. Skulle aldrig funka i Sverige dock, vi är alldeles för snåla och lättirriterade.
Tog där ut pengar och gjorde lite små ärenden på eftermiddagen.

Idag vart det en tidig uppgång,5, då vi skulle åka till öns söndra del och snorkla med whale sharks. Vi kom dit vid 7 och fick en lättare frukost på en resturang vid havskanten. Bestod dock endast av ris, ett stekt ägg och två små korvar. Efter det hoppade vi in i bilen med våran privata guide. En liten filippinsk glad tjej som var otroligt trevlig. Fick liten lektion över vad man fick och inte fick göra i vattnet. Sedan var det dags för flytvästen och snorkeln. Allt skulle gå i en väldig fart, här gick ingen tid till spillo inte.
Den lilla smala (kajak bredd) båten skulle vi tre och tre ur "personalen" in i. Som tur var hade båten "stödpinnar", hade samma effekt som stödhjul på en cykel.
Inte mer än 15-20 m ut i havet stannade vi vid alla andra turisters båtar.
Vi fick i vattnet indirekta order om att vi skulle hålla oss nära båten så de inte tappade bort oss. Med indirekta menar jag att de mer eller mindre drog oss i flytvästarna närmare tillbaka till båten när vi flöt iväg för långt.
Du behövde inte anstränga dig för att se dessa massiva mäktiga djur som dessutom är världens största fisk. Vart du än vände dig om såg du minst 3 stycken som simmade lugnt runt mellan båtarna för att få leta efter maten fiskarna gav dem. De kan bli ca 10-12 m långa och väger nog en hel del.
Både jag och Martina blev nuddade av deras stjärtfena när de vände sig om. Vi fick under lektionen stränga order om att man inte fick röra dem och att hålla ett avstånd på 4 m till dem oavsett vinkel. Men detta var oundvikligt. De var snarare så att man fick försöka simma ifrån dem för att inte komma för nära eller att råkas sugas in i deras jätte munnar när de gapade för mat.
Våra "båtmänniskor" tyckte det var otroligt underhållande att se särkilt Malin och Martinas reaktioner både verbalt och fysiskt när dessa gigantisk varelser kom aningens för nära. De härmade ljuden och skrattade högt åt varandra och åt oss såklart.
Efter 30 min i vattnet åkte vi sedan till ett vattenfall en liten bit bort. Var väldigt fint och kändes harmoniskt på något sätt. Vattnet var dock kallt då vart mest i några min för fotografering sendan upp igen. Lunch var vad som stod på schemat därefter. Bestod av bla ris, fisk, revben, vårrullar och annat små plock som vi delade på. Var en väldigt trevlig och god lunch vid havskanten men fin utsikt.
Sedan väntade vår bilresa hemåt.

Imorgon beger vi oss till en annan ö, Panglao som ska vara vacker. Åker till kajen imorgon morgon och köper en båtbiljett väl på plats. Skönt att få lite sol och strand igen nu efter några dygn i "staden" och på flygplatserna.

Måste även tillägga att jag har hittat mitt folk. Martina och Malin säger att jag ser lång ut i jämförelse med kvinnorna här och jag märker det själv. Kan inte säga att jag någonsin har upplevt detta någon annanstans i världen. Helt fantastiskt! Får nog ta mitt pickpack och flytta hit. Malin ser mest lång ut medan Martina då måste ses som värsta jätten i deras ögon. Haha.

Nej nu är det sovdags.
Ses och hörs!

[Bild]

Vi har fortfarande inte lämnat Bali pga vulkan utbrott men vi har kommit så pass långt att vi har ett flyg som avgår i morgon den 7 nov kl 13.05 så håll tummarna för oss....dagen och natten spenderar vi nu på flygplatsen då vi är trötta på att åka fram och tillbaka.

När vi väl är i kuala lumpur i morgon så har vi ca 2,5 timmar på oss att hämta ut våra väskor och sedan checka in igen så det får bära eller brista helt enkelt! Det var allt för nu,
Detta är vad vi kommer att leva på det närmsta dygnet

//Martina